måndag 5 oktober 2009

vaken.

varför ska det vara så förbannat kallt i den här staden? varför är det flera timmar på trånga bussar vart jag än ska åka? varför är det oktober och hel vinter kvar? varför har jag fastnat i det här jävla ekorrhjulet och varför känns det som att jag går runt som någonslags levandedöd figur? har det med staden att göra eller är det bara jag? i förrgår var jag glad, så fort jag kom hit gled jag in i modet. det där likgiltiga. eller rastlösa. aldrig riktigt glad. på helgen samlas vi och dricker oss fulla på vin och försöker glömma bort. skrattar och ramlar omkull. vaknar med likgiltigheten upp över öronen. med eller utan främling. marinerar oss i flottig mat och dålig film innan vi skiljs åt igen för att kunna jobba imorgon. skrattar åt gårdagens skandaler. det var tokigt. låt oss göra om det nästa helg igen. men först är det vecka och vardag och jobb och åter jobb. jag har en misstanke om att min själ krymper lite varje dag. fiser ut luft som en ballong. pffft.
sex månader. max.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar