Mississippi kan vänta, men inte jag.

Tiden går fort här. Sommaren flöt ut i september och blev gul. Nu har september blivit oktober och kall. Snart är det november. Tänker nästan bara framåt. Att det snart är den tionde, fast det bara gått ett par dagar sedan sist. Och jag träffar människor, en del smälter samman med dagarna och försvinner, andra fastnar. Ibland bara i mitt huvud, en del på riktigt. Hoppas.