säg bara te om du vill ha kaffe.

efter att ha gått en stund för en kaffe på valfritt café benäget på grünnerlökka säger vicky plötsligt:
-fast jag gillar ju inte ens kaffe, först tänkte jag inte säga något. det slog mig då att det nog var på det sättet jag började min kaffedrickarkarriär en gång i tiden. det är krångligt att inte dricka kaffe. ibland är det tillochmed krångligt att dricka kaffe med mjölk. nu när jag tänker efter var det under min praktik på ssu under åttan i högstadiet som det börjades ordentligt, tätt följt av diverse utdragna föreningsmöten av diverse slag. så jag skyller allt på ssu. jag var inte ens medlem. det verkade mest mer intressant än att passa småbarn eller hacka gurka i en vecka. och så läste jag ju en hel massa ordfront på den tiden. det hjälpte säkert till. det var väl så långt jag närmade mig partipolitiken innan jag övergav den för alla dessa föreningar och möten med halvdassigt kaffe. och det fanns aldrig mjölk.